16 dec 2010 11:46

Skandia snart klara för ”sömlös” inloggning till minpension.se

Det är synd att säga att de som hittills kommenterat de nya investeringssparkontona ISK gjort vågen för regeringens promemoria. Kommentatorsfälten i affärstidningarna var fulla med sura kommentarer över att regeringen i samband med införandet av ISK samtidigt föreslår en skattehöjning med 0,75 procent av underlaget. Så helt lätt kommer det inte att bli att få remissinstanserna nöjda med det tekniskt mycket komplicerade förslag som finansmarknadsminister Peter Norman offentliggjorde den 9 december. Fondbolagens förenings vd Pia Nilsson var snabbt ute och vädrade sitt missnöje över att det i förslaget inte skapas någon möjlighet att stoppa in fonder med latenta reavinster på Investeringssparkontona. En annan kritiker som inte heller fick sin vilja fram var Avanzas vd Niclas Storåkers som hävdade att modellen för skatteuttaget missgynnar sparare som arbetar med belåning, något som enligt honom kan leda till att likviditeten i aktiemarknaden försämras eftersom aktiva privatsparare eller ”daytraders” står för en stor del av likviditeten på börsen. Han har för övrigt fört fram de här synpunkterna till finansdepartementet under processen men de har alltså inte fallit regeringen på läppen. För regeringen ger ISK en möjlighet att hantera flera olika problem. Utgångspunkten var att man ville sätta stopp för skatteplaneringen vid årsskiftena, som gör att vissa kunder, främst hos Nordnet och Avanza, helt kunnat undgå att betala avkastningsskatt. Hur stort det problemet varit har man inte haft någon uppfattning om, men det ligger i sakens natur att man inte vill ha system som ger möjlighet att välja om man ska betala skatt eller inte. Men när kravlistan ändrades från bara att stoppa skatteplaneringen i vissa k-försäkringar till att även innehålla önskemål om Investeringssparkontot blev det krångligt värre eftersom det nya kontot och k-försäkringarna skulle behandlas skattemässigt neutralt. Så det som är tänkt att göra livet enklare för kunder och skattemyndigheter är inte alls särskilt enkelt. Den 168 sidor långa promemorian visar tydligt hur man tvingats kryssa mellan skären för att få fram en lagstiftning som det ska vara svårt att använda för skatteplanering, samtidigt som man inte får införa regler som kan försvåra för utländska aktörer som vill ta hand om svenskarnas pengar, vilket skulle reta upp EU-kommissionen. Det gör att man kommer att ha olika sätt att beräkna kapitalunderlagen för beskattning för svenska k-försäkringar, utländska k-försäkringar och det nya investeringssparkontot. I svenska k-försäkringar som ligger i livbolagen ska försäkringsbolagen beräkna och betala skatten utifrån värdet vid beskattningsårets ingång plus värdet av gjorda insättningar under året. I investeringssparkontot ska man istället beräkna skatten vid fyra tillfällen per år och då räkna på det ingående värdet plus förändringar som skett under kvartalet, dock inte ränta och utdelningar som flutit in från tillgångar på kontot under kvartalet. Men de här två modellerna täcker inte in k-försäkringar som tecknats i utländska bolag där det är individen som ska beräkna och betala skatten, vilket innebär att man tar fram ännu en modell för att hantera dessa. Allt det här gör att man måste ge kritikerna rätt. i Det kommer att bli krångligt att införa de nya reglerna och antagligen ge systemutvecklare många nya jobb. De nya reglerna lär dessutom göra det riktigt jobbigt för alla som sparar i k-försäkring med traditionell förvaltning. De kommer i framtiden få en schablonskatt som blir betydligt högre än hittills eftersom de förvaltas i portföljer med ett högt inslag av räntebärande värdepapper. I promemorian har man haft utgångspunkten att lejonparten av tillgångarna kommer att placeras i aktier eller aktiefonder, något som inte gäller för de traditionellt förvaltade försäkringarna. De kommer därför att få en skatt som blir betydligt högre, uppemot 38 procent, än om de i stället placerat pengarna i en blandfond och betalat vanlig reavinstskatt. Dessutom ska man ha i minnet att ”hypen” för kapitalförsäkringarna åtminstone haft något att göra med att statslåneräntan, som uttaget styrs av, varit nedkörd i botten under de senaste åren. Det har gjort avkastningsskatten betydligt förmånligare än sedvanlig reavinstskatt. Regeringen har själv beräknat att intäkterna från avkastningsskatten ska stiga till det dubbla fram till 2014 bara till följd av en högre räntenivå. Till det kommer de 0,75 procentenheter som man ska plussa på statslåneräntan vid skatteuträkningen. En intressant fråga blir också vad som händer i december 2011 då de som vill byta ut k-försäkringen mot ett investeringssparkonto måste sälja av försäkringarna och stoppa in pengarna på ett investeringskonto. För om de väntar till efter årsskiftet lär det bli dubbel skatt eftersom man ändrar i underlagsberäkningen och byter skatt i efterskott mot skatt under det aktuella beskattningsåret. Guskelov ska förslaget remissbehandlas och förhoppningsvis kommer det fram kloka förslag som kan reda upp i den snåriga röran i regeringens promemoria. Syftet är gott men tekniken brister.
Ur Pensionsnyheterna Analys nr 11, 2010