14 okt 2025 17:05

Så mycket kan pensionerna öka om "gasen" införs

Regeringskansliets promemoria om gasen skulle innebära att pensionerna och pensionsrätterna höjs mer än den vanliga inkomstutvecklingen under år då systemet visar starka överskott.

Pensionsnyheterna lät Chat GPT göra en enkel simulering som visar att effekten blir märkbar men måttlig: några hundralappar mer i månaden för dagens pensionärer, och en tydlig men gradvis förstärkning för dem som ännu sparar till sin pension.

I dag har systemet ett balanstal på omkring 1,17, vilket betyder att tillgångarna överstiger skulderna med 17 procent. Pensionsgruppen föreslår att gasen ska slå till först när balanstalet överstiger 1,15 – och att bara en tredjedel av överskottet över den nivån får delas ut varje år. Det är en försiktig konstruktion som ska spegla bromsen vid underskott, men utan att äventyra systemets stabilitet.

Enligt simuleringen som gjorts med samma antaganden som i promemorian skulle en pensionär som i dag får 20 000 kronor i månaden få en höjning till omkring 24 600 kronor i månaden efter fem år, en ökning på cirka 23 procent nominellt, vilket motsvarar ungefär tre till fyra procent i reala termer.

För en yrkesverksam person med 3 miljoner kronor i pensionsbehållning skulle värdet under samma period öka till nära 3,9 miljoner kronor.
Utdelningen skulle alltså ge en extra skjuts till både pensioner och pensionstillgodohavanden.

Den direkta effekten av gasen motsvarar enligt simuleringen 0,3–0,5 procentenheter per år utöver den ordinarie inkomstindexeringen. Det kan tyckas lite, men över tid växer effekten eftersom varje års gas multipliceras på nästa års tillväxt.

Utredarna bakom förslaget betonar dock att det finns baksidor. I promemorian konstateras rakt ut att "uppenbart är att utdelning av överskott motverkar generationsrättvisa".

Det betyder att om dagens pensionärer får del av överskottet, så blir det något mindre kvar till framtida generationer. Den föreslagna gasen är därför snarare ett sätt att återställa balansen i systemet. Systemet ska fortsätta vara självreglerande, men med en möjlighet att också ge tillbaka när ekonomin går bättre än väntat.

Det förutsätter dock att överskotten håller i sig , men mycket beror på framtiden. Skulle arbetskraften minska, födelsetalen sjunka eller invandringen stramas åt, kan överskotten snabbt krympa. Och om tilgångarna i AP-fonderna krymper vid en börskrasch så riskerar gasen i dag att följas av en ny broms i morgon.