15 okt 2025 17:08

Regeringen tvingas backa – transaktionskontot skrotas

Det började som ett teknokratiskt drömprojekt: ett statligt transaktionskonto som skulle ge regeringen full kontroll över alla välfärdsutbetalningar.

Ordning och reda i systemen, färre felutbetalningar, och en effektivare stat – det var löftet. Nu är reformen i praktiken skrotad, och regeringen tvingas riva upp sin egen lag. Det framgår av ett pressmeddelande från regeringen.

När Utbetalningsmyndigheten inrättades den 1 januari 2024 sågs den som startskottet för ett nytt sätt att tänka kring statens pengar. Myndigheten skulle inte bara jaga felaktiga utbetalningar, utan också administrera ett gemensamt transaktionskonto där alla statliga ersättningar samlades innan de skickades vidare till mottagaren.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) var en av dem som presenterade reformen med stora ord:
"Transaktionskontot är ett viktigt steg mot att skapa ordning och reda i välfärdens utbetalningar och öka tryggheten i hur statliga medel hanteras", hette det då.

Men. Visionen om ett digitalt nav för statens utbetalningar visade sig svår att realisera. Ju närmare införandet man kom, desto fler började sparka bakut.
Skatteverket varnade för att systemet riskerade att bli "ett helt nytt och parallellt system" som snarare skulle öka komplexiteten än minska den.

Försäkringskassan såg risker kring dataskydd och rättsligt ansvar, medan Svenskt Näringsliv ifrågasatte nyttan över huvud taget:

"De uppgifter som skulle lämnas från Skatteverket till Utbetalningsmyndigheten skulle inte ha någon nämnvärd betydelse för myndighetens analysuppdrag."

Till och med Lagrådet reagerade, och påpekade att lagstiftningen bakom reformen var otydlig:

"Det är inte helt enkelt att förstå vad denna utvidgade uppgiftsskyldighet innebär och vilka ytterligare uppgifter det är tänkt att myndigheterna ska lämna."

Motståndet blev till slut för omfattande. Under arbetets gång har flera myndigheter, bland dem just de som skulle omfattas av systemet, ifrågasatt både nyttan och riskerna. Regeringen drar därför i nödbromsen och avstår från att införa transaktionskontot. Ett lagstiftningsarbete påbörjas nu för att formellt upphäva de delar av lagen (2023:454) som reglerar systemet.

I stället ska Utbetalningsmyndigheten renodlas. Fokus flyttas till kärnuppdraget som innebär att upptäcka och förhindra felaktiga utbetalningar. Det arbetet har redan gett konkreta resultat: över 70 miljoner kronor har återkrävts eller stoppats sedan myndigheten startade.

Men avvecklingen av transaktionskontot lämnar efter sig en tydlig lärdom.
Det som på papperet såg ut som en rationell reform visade sig vara politiskt och tekniskt ogenomförbart.

I mötet mellan den styrande ambitionen om centralisering och myndigheternas krav på självständighet vann verkligheten.