12 nov 2025 16:46

Höjd riktålder ändrar normen för när vi ska gå i pension

Pensionsmyndighetens generaldirektör Anna Pettersson Westerberg pratade om de höjda åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet på minPensions branschdag som hölls i går. Hon beskrev hur systemet fungerar och de effekter man hittills sett av de höjda åldersgränserna.

Riktåldern för födda 1960 är fastställd till 67 år. Det innebär att det är först från 2027 som den här årskullen har möjlighet att få ut alla delar av den allmänna pensionen.

De delar som berörs är garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg. Nästa höjning av riktåldern, till 68 år, är planerad att "drabba" dem som är födda 1967-69.
Samtidigt har man höjt lägsta ålder för uttag av allmän pension snabbt. För födda 1960 gällde 62 år, medan de som är födda 1964 tidigast kan ta ut allmän pension från den månad de fyller 64 år.

Riktåldern beskrivs som "en rekommendation" om när man tidigast "bör" gå i pension. Den rekommendationen gäller alla, även dem som kan få ut hela sin allmänna pension före riktåldern. Och det verkar som om det budskapet går fram till svenska folket, enligt Anna Pettersson Westerberg.

När riktåldern höjdes från 65 till 66 år, vilket skedde 2023, tvingades alla födda 1958 att vänta till 2024 för att få ut garantipension och övrigt grundstöd. Det bidrog förstås starkt till att medelpensioneringsåldern ökade från 64,8 till 66 år.

Men även 17 procent av dem som egentligen inte berördes av den höjda riktåldern valde att vänta med pension till efter 65 år, enligt Anna Pettersson Westerberg.

Länge var det i huvudsak morötter, främst högre pensioner, som användes för att få oss att jobba längre. Men sedan beslutet om riktålder och de andra ändringarna beslutades för 7-8 år sedan har inslaget av piska blivit större. Och självklart används även så kallad "nudging" för att få människor att skjuta på pensioneringen några år.

/ Mats Wester