Årets pensionsutbetalningar finansieras av de skatter och avgifter som alla de som arbetar
betalar in samma år. Men det är i hög grad ett omfördelande system från de som arbetar till
dagens pensionärer, alltså från yngre till äldre.
Men det sker också en omfördelning från höginkomsttagare till låginkomsttagare och från
män till kvinnor. Det konstaterar Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) i en ny rapport om
hur omfördelningen av ålderspensionen ser ut.
Ålderspensionen består av inkomstpension, premiepension, tilläggspension och garantipension. Premiepensionen är fonderad, så där sker ingen omfördelning, såvida inte en make/sambo överlåter hela eller delar av sin premiepension till sin partner.
Män och kvinnor har samma delningstal vid utbetalning av pension, vilket gynnar kvinnor
som lever längre. Men det gynnar även höginkomsttagare som i genomsnitt lever längre än låginkomsttagare.
Annars sker den största omfördelningen från höginkomsttagare till låginkomsttagare,
eftersom höginkomsttagare finansierar den största delen av årets inbetalningar av skatter
och avgifter. Under de senaste tio åren har inbetalningarna till pension varit större än
utbetalningarna. Det har gjort att balanseringstalet har vuxit och i år uppgår till 1,17.
Riksdagens partier och ja, Pensionsgruppen förstås, är eniga om att årliga överskott som ligger över 1,15 ska delas ut genom en gas i systemet. Men hur omfördelningen mellan åldersgrupper ska se ut är inte klart än.
"Reglerna i pensionssystemet gör att pensionsinkomsterna fördelas jämnare än de
inkomster som ligger till grund för pensionen, både mellan inkomstgrupper och mellan
kvinnor och män. Det är i hög grad ett omfördelande system", skriver ISF.
/ Ola Hellblom