21 nov 2025 15:49

Fredagsläsning: Lågavlönade dör innan de fått ut pensionen de tjänat ihop till

Kommunal publicerade en rapport med titeln "Pension för mödan" i veckan. Den ägnades ungefär den förströdda uppmärksamhet man kan förvänta sig av en sån rapport. Men i rapporten finns en hel del saker som borde kunna vara intressant för både eftertanke och fortsatt diskussion.

Införandet av en riktålder i det allmänna pensionssystemet och konsekvenserna av det för Kommunals medlemmar är ett viktigt tema i rapporten. Här är tre frågor som Kommunal formulerar i rapporten:

1. Vad händer när riktåldern höjs för grupper som ofta börjar sitt arbetsliv i ung ålder, har små ekonomiska marginaler och ett fysiskt krävande arbetsliv?

2. Och hur ser medellivslängden ut på gruppnivå?

3. Vilka grupper påverkas mest och vad betyder förändringen för välfärdens arbetare?

Onekligen relevanta frågor. Och, ja vad är det som händer och hur ser det ut? Man konstaterar att medellivslängden i Sverige ökat med 8 – 9 år sedan 1970-talet enligt siffror från SCB. Men det är också så att den ökande livslängden fördelas väldigt olika mellan socioekonomiska grupper. Enligt siffror från SCB lever kvinnor med enbart förgymnasial utbildning i genomsnitt närmare sex år kortare än kvinnor med eftergymnasial utbildning.

I rapporten hänvisar Kommunal också förändringen i livslängd mellan 2000 och 2023 fördelat på kön och utbildningsnivå. Mönstret är relativt tydligt. Livslängden har ökat mer för kvinnor med högre utbildning än gymnasium än för kvinnor som slutade plugga efter grundskolan eller gymnasiet. Kommunal skriver:

"Detta skapar särskilda utmaningar för många av medlemmarna i Kommunal. De arbetar ofta inom fysiskt krävande yrken och påbörjar sitt arbetsliv tidigare än andra grupper med längre utbildning."

Det finns också annan forskning som visar att de som börjar arbeta tidigt i livet tenderar att ha kortare förväntad livslängd. När pensionsåldrarna nu höjs skapar det problem för många arbetare, eftersom de förväntas jobba högre upp i åldrarna, trots att deras hälsa och livslängd inte förbättrats i samma takt som genomsnittet för befolkningen.

Kommunal pekar också på att de så kallade delningstalen också är ett problem för många av dem som jobbar i välfärden. Delningstalet för en årskull är bygger på snittet för den förväntade livslängden för årskullen. Och det används för att beräkna hur stor del av individens pensionskapital som ska betalas ut varje år. De som dör innan de uppnår snittet för förväntad livslängd, lämnar då det som finns kvar av deras pensionskapital till dem som lever längre.

En slutsats av detta är att många lågavlönade som jobbar i välfärden inte bara jobbar fler år och får lägre pensioner. Som grupp hinner de inte få ut den allmänna pension som de har tjänat ihop, eftersom de inte lever lika länge som snittet.

Därmed kommer en del av den pension de arbetat ihop att bli till arvsvinter som går till tjänstemän som har jobbat färre år, har högre pension och i genomsnitt lever längre.

Onekligen något av en omvänd Robin Hood strategi, att ta från de fattiga och ge till de rika...

/ Mats Wester