28 nov 2025 16:13

Piskan biter, höjda pensionsåldrar får fler i jobb

Pensionsmyndigheten har nu avslutat sin rapportserie om effekterna av höjda åldersgränser i pensionssystemet. Myndighetens slutsats är att reformerna har haft önskad effekt genom att många fler pensionerar sig senare, att den tidigare normen för pensionsålder har ändrats och att fler äldre nu utgör en del av arbetskraftsutbudet.

Idag presenterade Pensionsmyndigheten den avslutande rapporten "Fler äldre i arbete?" vid ett seminarium. Den rapporten visar att att höjningen av åldersgränsen för utbetalning av garantipension och bostadstillägg från 65 till 66 år som genomfördes 2023, lett till att arbetskraftsutbudet i genomsnitt ökade med 3,5 procentenheter och sysselsättningen med 1,1 procentenheter.

Men effekten av reformen skiljer sig mellan olika samhällsgrupper. De som är utrikes födda, de som har en låg inkomst och de med enbart förgymnasial utbildning, påverkas mer än andra grupper. Det beror på att dessa grupper är mer beroende av grundskyddet än andra samhällsgrupper.

"Resultaten tyder på att grupper som oftare får rätt till grundskyddsförmåner som pensionär, såsom garantipension, eller får andra ersättningar från kringliggande försäkringssystem som sjukersättning innan de når åldersgränsen, har större incitament till att arbeta eller att stanna kvar i arbetskraften när åldersgränsen höjs, säger Susanne Schaftenaar", analytiker på Pensionsmyndigheten.

För gruppen utrikes födda ökade arbetskraftsutbudet efter reformen med 12 procentenheter och sysselsättningen med 1,8 procentenheter. Att reformen ökar arbetskraftsutbudet mer än sysselsättningen ska Pensionsmyndigheten gräva vidare i. En orsak är den utbredda ålderismen på arbetsmarknaden.

Pensionsmyndigheten räknar med att effekterna av höjda åldersgränser kommer att bli större över tid. Vid årsskiftet görs nästa höjning av riktåldern till 67 år och då följer åldersgränserna för grundskyddet med.

/ Ola Hellblom