Regeringens förslag om gas i inkomstpensionssystemet möter nu hård kritik från flera håll. Fyra tunga pensions- och nationalekonomiska experter Ossian Ekdahl, John Hassler, Mårten Palme och Ole Settergren avstyrker samtliga förslag i promemorian. Argumenten känns igen från de fyras debattartikel i DN i november.
I remissvaret, inlämnat trots att de inte formellt varit inbjudna, slår de fast att förslaget bygger på bristfällig analys och saknar centrala fakta. Att lagstifta på detta underlag vore, enligt dem, oansvarigt.
Kärnan i kritiken är att regeringen försöker behandla ett fördelningssystem som om det vore ett fonderat system. Ett fördelningssystem är definitionsmässigt underfinansierat men kan ändå vara långsiktigt stabilt.
Den redovisningsmodell som används för att undvika underskott "bromsen" lämpar sig enligt kritikerna dåligt för att fastställa utdelningsbara överskott.
De fyra ifrågasätter också att alla överskott behandlas likadant. Ett stärkt balanstal kan bero på hög fondavkastning, men också på exempelvis ökad sysselsättning eller invandring.Det är faktorer som samtidigt kan belasta statsbudgeten genom högre garantipensioner och bostadstillägg. Denna koppling ignoreras helt i promemorian, enligt "Gasoppositionen".
Förslaget motiveras med att skapa symmetri mot bromsen, men i praktiken riskerar resultatet att bli det motsatta. Historiskt har bromsen aldrig fått slå fullt ut, eftersom pensionärer kompenserats via skattesystemet. En gas skulle däremot sannolikt tillåtas verka fullt ut och permanent.
Kritiken ligger i linje med de synpunkter som Finanspolitiska rådet nyligen lämnat. Gasoppositionen står alltså inte ensam i bedömningen att förslaget är otillräckligt utrett. Det är för övrigt något som Pensionsmyndigheten också upptäckt...