ESG-betygen har blivit hårdvaluta i marknadsföringen, men metoderna bakom är ofta en svart låda. Nu väntas regeringen i morgon besluta om en proposition som ska förankra EU:s nya hållbarhetsbetygsregler i svensk praktik, med Finansinspektionen som möjlig huvudaktör.
Proppen har titeln "Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om hållbarhetsbetyg", enligt dagordningen.
Ärendet kommer från Finansdepartementet och är nästa steg i arbetet med att anpassa svensk lagstiftning till EU:s nya ramverk för hållbarhetsbetyg.
Bakgrunden är EU:s ökande frustration över hur hållbarhetsbetyg används som beslutsunderlag och säljarargument, samtidigt som transparensen ofta är begränsad och resultaten kan skilja kraftigt mellan leverantörer. EU-regleringen syftar till att göra marknaden mer robust, med tydligare krav på styrning, insyn och hantering av intressekonflikter hos aktörer som säljer ESG-betyg.
Eftersom det handlar om en EU-förordning är kärnan inte att "införa" reglerna i Sverige, utan att komplettera dem så att de kan fungera fullt ut nationellt. Det handlar bland annat om tillsyn, ansvarsfördelning och vilka verktyg svenska myndigheter ska ha. En central del väntas bli att Finansinspektionen får rollen som behörig myndighet.
För finansbranschen kan förändringen slå bredare än den formella målgruppen. Även om reglerna riktar sig mot betygsleverantörerna är det banker, fondbolag och pensionsförvaltare som köper in betygen och bygger investeringsprocesser och produktbudskap på dem.
Stramare regler kan ge bättre jämförbarhet och mindre utrymme för "ESG-shopping", men också högre trösklar, färre leverantörer och dyrare data.
Det kan i sin tur flytta fokus från snygga hållbarhetsetiketter till en mer krävande verklighet där aktörer måste kunna förklara vad hållbarhetsbetyg faktiskt mäter, hur de används och vilka begränsningar som finns. Propositionen blir därmed ännu ett steg i EU:s bredare linje: mindre marknadsföring, mer spårbarhet.