25 feb 2026 17:12

Pensionsnyheterna: Dags att slå back i maskin och utreda gasen på riktigt

När inkomstpensionens planerade utdelning av (ännu fiktiva) överskott, gasen, lanserades den som lösningen på inkomstpensionens växande överskott. Då var budskapet tydligt: nu skulle pensionärerna få dela på systemets styrka. Men under ytan låg en annan, mindre uppmärksammad förändring, avskrivningen av den gamla skulden till staten, som Pensionsnyheterna tidigare berättat om.

I arbetet med promemorian "Utdelningsbart överskott i inkomstpensionssystemet" valde Pensionsgruppen att betrakta skulden som politiskt avslutad. Enligt gruppens ledamot Martina Johansson (C) var man enig, efter det att haft frågan på sitt bord under många år, utan att något hänt. Men nu visade det sig ett magic moment, alla åtta partier i gruppen tyckte att det var läga att införa en gas och samtidigt dra ett streck över det som varit statens fordran på systemet.

- Nu var det dags att landa. Alla stod bakom beslutet, förklarade Martina Johansson vid ett frukostseminarium arrangerat av SNS i morse.
Någon ytterligare analys ansågs inte nödvändig.

Det är ett remarkabelt sätt att hantera en skuld som uppstod vid pensionsreformen och som efter överföringen av cirka 258 miljarder kronor aldrig fullt ut reglerades. I promemorian, som enligt planerna ska bli proposition i mars, görs ingen ny värdering av restbeloppet. Ingen diskussion om nuvärde. Ingen prövning av alternativa lösningar. Skulden försvinner genom definition.

Det är inte ekonomisk analys. Det är politisk bokföring.

Nu visar det sig dessutom att själva gasen dröjer och det kan bli pengar i pensionärernas plånböcker och spararnas pensionskonton.

Pensionsmyndigheten konstaterar i sin årsrapport att balanstalet, som avgör om det finns överskott att dela ut, väntas landa på 1,1472, alltså under den föreslagna 1,15-tröskeln.

Det blir inga gaspengar 2027 även om det varit ett perfekt köttben att skicka ut till pensionärerna i den kommande valrörelsen, vilket behövs för politisk husfrid.

"Vinner man seniorerna så vinner man valet", säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) i en intervju i Dagens Nyheter idag.

Men om det inte blir någon gas förändras förutsättningarna radikalt. Om utdelningen ändå uteblir finns inget akut skäl att hasta fram en proposition.

Tvärtom öppnas ett fönster för av många efterfrågad eftertanke. Det borde vara självklart att pausa processen och göra det arbete som aldrig gjordes: en oberoende och transparent analys av skuldens storlek och rättsliga status.

Avskrivningen har en konkret effekt. När skulden inte längre räknas stärks balanstalet. Systemet framstår som mer robust än det annars hade gjort.

Men robust för vem?

Genom att avstå från att kräva in den återstående fordran avstår staten från tillgångar som annars hade kunnat användas till andra ändamål. Samtidigt finansieras stora satsningar – inte minst på försvaret – med lån. Det innebär räntekostnader och framtida skatteuttag.

Det är en tydlig generationsöverföring. Äldre generationer gynnas av ett starkare pensionssystem i dag. Yngre generationer får bära kostnaden via statsskulden i morgon. I sitt remissvar på Gasen har Riksgälden pekat på just denna dimension.

Frågan är principiell: ska pensionssystemets företrädare ensidigt få disponera kapital som annars hade kunnat stärka statens finanser? Eller borde staten – och därmed skattebetalarna – få en oberoende prövning av hur relationen faktiskt ser ut?

Det är svårt att se varför inte Justitiekanslern eller Statskontoret skulle kunna få i uppdrag att analysera frågan. Vad är skuldens rättsliga grund? Hur ska den värderas? Vilka är de statsfinansiella konsekvenserna av att skriva av den?

Att Pensionsgruppen var enig är inte ett argument mot granskning. Det är snarare ett argument för. När gasen nu ändå inte ger någon utdelning 2027 finns en chans att slå back i maskin. Att gå tillbaka till ritbordet. Att göra det som borde ha gjorts från början: en fullständig och oberoende analys av skuldfrågan innan man låser fast systemet i en ny konstruktion.

Annars riskerar gasen att bli något helt annat än en teknisk justering. Den kan bli den punkt där staten slutligen avhänder sig en fordran – utan att någon egentligen räknade på vad den var värd.