Pensionerna står för omkring hälften av Sveriges utgifter för socialt skydd och tyngden väntas öka när befolkningen åldras.
Totalt uppgick utgifterna för socialt skydd till 1 777 miljarder kronor 2024, enligt nya siffror från SCB. Det är en ökning med 72 miljarder kronor, eller 4,2 procent, jämfört med året innan. Som andel av BNP steg nivån marginellt till 27,8 procent.
Strukturen är tydlig: pensionerna är den klart största posten i systemet och ensamma större än flera andra funktioner tillsammans.
Grovt fördelat ser det ut så här:
Pensioner: cirka 4550 procent
Hälso- och sjukvård: cirka 2025 procent
Övriga delar: cirka 2535 procent
Det innebär att pensionssystemet i praktiken utgör kärnan i det sociala skyddet, medan övriga trygghetssystem delar på den andra halvan.
Samtidigt skärps de demografiska utmaningarna. En åldrande befolkning innebär att färre i arbete ska försörja fler pensionärer.
Parallellt faller barnafödandet, och en mer restriktiv migrationspolitik begränsar inflödet av personer i arbetsför ålder.
Tillsammans pekar utvecklingen mot ett växande tryck på pensionssystemet och i förlängningen på hela finansieringen av det sociala skyddet. Frågan är inte om prioriteringar behöver göras, utan vilka.