29 maj 2026 17:07

Fredagsläsning med Wester: Tryggare utbetalningar ger lägre premiepensioner

I mitten av augusti ska Mikael Westberg presentera sin utredning av hur utbetalning av premiepensionen ska kunna göras "trygg och stabil". Mycket talar för att det blir ännu en förflyttning mot minskad valfrihet för individerna – och sannolikt också lägre premiepensioner.

I tisdags hade Pensionsmyndigheten ett seminarium där man försökte svara på frågan om premiepensionen lever upp till riksdagens mål med systemet. Enligt lagtexten ska premiepensionssystemet erbjuda ett pensionssparande av hög kvalitet som ger en trygg pension.

Det innebär att avkastningen på premiepensionssparandet ska vara tydligt högre än förändringen av inkomstindex (avkastningsmålet) och att utbetalningarna bör vara alltmer "förutsägbara och stabila" (utbetalningsmålet).

En tredje ambition är att premiepensionssystemet ska erbjuda valfrihet så att spararna ska kunna påverka risknivå och placeringsinriktning (valfrihetsprincipen).

För att kunna bedöma om systemet levererat på avkastningsmålet har Pensionsmyndigheten i samråd med olika externa experter kommit fram till om avkastningen överträffar inkomstindex med två procentenheter per år så är det "tydligt högre".

Pensionsmyndighetens analytiker Gustaf Sundén visade vid seminariet att den årliga, kapitalviktade avkastningen i premiepensionssystemet sedan start har varit 8,5 procent, medan inkomstindex ökat med 3,4 procent per år.

Det kan också vara intressant att veta att även om premiepensionssystemet genom sin konstruktion öppnar upp för olika utfall så har nästan alla sparare, 94 procent, nått en avkastning om ligger minst två procentenheter över inkomstindex.

De sparare som missat avkastningsmålet är i första hand "äldre pensionärer". Förklaringen till det är att de var med om de stora börsnedgångarna under systemets första år och inte i motsvarande grad som andra kunnat ta del av den återhämtning som sedan skedde på världens börser.

En intressant notering är också att 235 000 sparare har valt fonder med låg risk, rimligen räntefonder. I den här gruppen har 63 procent missat avkastningsmålet. Sammanfattningsvis blir det alltså med beröm godkänt på avkastningsmålet.

Sämre betyg blev det på utbetalningsmålet. För att bedöma stabiliteten i utbetalningarna har Pensionsmyndigheten mätt portföljrisken för alla pensionärer i systemet vid varje årsskifte från 2018/19 till 2025/26. Analysen visar att portföljrisken visserligen minskar, men bara med 0,07 procentenheter per år.

Pensionsmyndigheten gör bedömningen att den minskningstakten är för liten för att man ska kunna dra slutsatsen att utbetalningarna blir alltmer stabila under utbetalningstiden.
Vid seminariet framkom också att tekniken med årliga omräkningar av premiepensionsbeloppet snarare bidrar till att utbetalningarna blir mindre stabila över tid. Åtminstone jämfört med om omräkningarna skulle ske månadsvis.

När det gäller valfrihetsmålet så gör Pensionsmyndigheten bedömningen att systemet erbjuder spararna möjlighet att påverka både risknivå och placeringsinriktning. Och även om valfriheten förmodligen minskar en del genom det upphandlingsförfarande, som införts via Fondtorgsnämnden, är det svårt att hävda något annat än att systemet lever upp till målet om valfrihet.

Mot bakgrund av det som redovisades vid seminariet är det rimligt att tro att Mikael Westbergs utredning som trygga och stabila utredningar kommer att föreslå regler som på ett eller annat sätt begränsar möjligheterna att ta hög risk med premiepensionspengarna under utbetalningstiden. Det kan ske på olika sätt, men det är nog svårt att hitta en lösning som inte påverkar både avkastning och valfrihet negativt.

Någon form av "tvingande" nedtrappning av risken under utbetalningstiden kommer att minska den totala avkastningen i systemet. Det kommer också att öka spridningen i utfall mellan olika årskullar precis som AP7:s årskullsförvaltning gör redan idag.

Pensionsnyheternas slutsats är att pensionspolitikerna och Pensionsmyndigheten inte tycker att individerna hanterar sin valfrihet tillräckligt bra. Det är mot den bakgrunden man kan se de förändringar som genomförts i systemet hittills och att man nu hör begrepp som "skyddad valfrihet" i diskussionen kring premiepensionen.

Därför får vi nog räkna med ytterligare regler som ska hindra individer att utnyttja valfriheten på fel sätt. Om det är bra eller dåligt kan man alltid diskutera, men att ett pris blir lägre avkastning och därmed lägre premiepensioner är nog ofrånkomligt.

/ Mats Wester