15 jun 2026 17:16

Utredning om grundskyddet ger upprättelse åt Daniel Barr, enligt Ole Settergren

Pensionsgruppens beslut att genomföra en samlad översyn av pensionssystemets grundskydd är ett viktigt och välkommet steg. Men beslutet kan också ses som en sen bekräftelse på värdet av den analys som Pensionsmyndigheten under flera år förde fram under den tidigare generaldirektören Daniel Barrs ledning.

Det menar Ole Settergren, tidigare verksam vid Pensionsmyndigheten och numera kanslichef för stiftelsen Bättre Myndigheter.

Settergren välkomnar beslutet att utreda de fem skattefinansierade grundskyddsförmånerna. Samtidigt konstaterar han att det kan bli svårt att samla en politisk majoritet bakom ett bättre utformat grundskydd för personer som uppnått pensionsåldern.

Men det är enligt honom inget skäl att inte välkomna beslutet. Utan en utredning hade möjligheten till förbättring inte funnits alls. Nu finns den.

Settergren lyfter särskilt fram den roll som Pensionsmyndigheten spelade under Daniel Barrs tid som generaldirektör och Kajsa Möllers tid som tillförordnad generaldirektör. Enligt honom hade beslutet sannolikt inte fattats nu – och kanske först om fem eller tio år – om myndigheten inte öppet hade beskrivit de problem som länge varit kända internt.

Kritiken gällde framför allt att grundskyddet och dess samspel med det inkomstgrundade pensionssystemet är motsägelsefullt, ineffektivt och svårt att förstå för dem som berörs.
I stället för att nöja sig med att beskriva problemen pekade myndigheten också på alternativa lösningar som bedömdes kunna fungera bättre än dagens regler.

Detta skedde inte utan diskussion. Settergren beskriver hur det inom myndigheten fanns en oro för att öppen kritik mot regelverket skulle kunna uppfattas som politiskt eller skapa irritation hos regeringen.

Han menar att liknande försiktighet finns inom många myndigheter och ibland leder till mindre skarpa analyser, försiktigare problembeskrivningar och mer otydliga förslag.
Just därför ser han processen kring grundskyddet som ett exempel på hur samspelet mellan expertmyndigheter och politiken bör fungera.

Myndigheter ska inte bedriva politik, men de bör professionellt och öppet redovisa när lagstiftningen inte fungerar som avsett och vilka alternativ som kan vara bättre.
Mellan raderna är det svårt att inte läsa Settergrens text som ett erkännande av Daniel Barrs ledarskap. Barr gav utrymme för en öppen analys av pensionssystemets brister, trots att frågorna var politiskt känsliga.

Att Pensionsgruppen nu valt att gå vidare med en samlad översyn framstår, i Settergrens beskrivning, som ett kvitto på att den strategin var riktig.Om översynen faktiskt leder till reformer återstår att se. Pensionsfrågorna är politiskt komplicerade och grundskyddet berör stora grupper med olika intressen. Men för Settergren är själva beslutet att utreda frågan ett framsteg.

Budskapet är tydligt: även när utsikterna att nå enighet är osäkra måste problemen analyseras och diskuteras öppet. Alternativet är att låta bristerna bestå. Bättre lyss till den sträng som brast än att aldrig spänna en båge, som det gamla ordspråket lyder.