Under 2025 minskade kommunernas pensionsskuld med 6 miljarder till 254 miljarder, medan regionernas pensionsskuld fortsatte att öka till 365 miljarder vid årsskiftet. Det ger en samlad offentlig pensionsskuld på 58 000 kronor per invånare, enligt Skandias årliga rapport över pensionsskuldens utveckling.
Under 2023 och 2024 ökade pensionsskulden snabbt på grund av en hög inflationsutveckling, men nu pekar prognosen mot en kortsiktig lättnad och en normalisering under kommande år.
Enligt Skandias pensionsekonom Mattias Munter ger det kommuner och regioner ett bra tillfälle att lyfta blicken från kortsiktiga kostnadsförändringar och fokusera på de långsiktiga förutsättningarna för verksamheten.
Att regioner har en högre pensionsskuld än kommunerna trots färre anställda beror på två saker. Dels har regioner fler anställda med högre löner och dels har nästan hälften av kommunerna valt att försäkra sina anställdas pensioner och samtidigt börjat betala av på sina gamla pensionsskulder.
Pensionsskulden är inget stort ekonomiskt problem på kort sikt, men det påverkar handlingsutrymmet på längre sikt. Det gäller främst kommuner med sjunkande befolkning och därmed lägre skatteunderlag. Under de senaste 40 åren har nästan varannan kommun haft en vikande befolkningsutveckling och enligt SCB:s befolkningsframskrivning kommer den utvecklingen att fortsätta till 2040.
Kommunernas möjlighet att hantera sin pensionsskuld är också väldigt olika. Lägst pensionsskuld har Skånekommuner som Åstorp och Svedala på omkring 4 500 kronor per invånare. Det kan jämföras med Bräcke kommun där pensionsskulden ligger på nästan 41 000 kronor per invånare, vilket skapar en negativ soliditet i kommunens ekonomi.
Bland regionerna har Gotland den högsta pensionsskulden per invånare med nästan 68 000 kronor och Hallands län den lägsta pensionsskulden med 26 412 kronor per invånare.
/ Ola Hellblom