Valrörelsen har kommit att präglas av kortsiktiga löften om sänkta skatter, billigare drivmedel och olika bidrag, samtidigt som de långsiktiga ekonomiska och klimatpolitiska problemen skjuts framför politiken. Det skriver miljödebattören och tidigare MP-språkröret Åsa Domeij och förre riksbankschefen Lars Heikensten på DN Debatt.
De pekar på att både Finanspolitiska rådet och Klimatpolitiska rådet i år riktat ovanligt skarp och samstämmig kritik mot regeringens politik. Gemensamt är enligt författarna att politiken blivit kortsiktig och i alltför liten utsträckning tar hänsyn till kommande generationer.
På det ekonomiska området lyfter de särskilt Finanspolitiska rådets kritik mot växande budgetunderskott och en stigande statsskuld. Sveriges starka statsfinanser gjorde stora stödinsatser möjliga under pandemin, men Domeij och Heikensten frågar om krishanteringen samtidigt skapade en vana att låta staten kompensera hushållen när ekonomin försämras.
"Frågan är om krishanteringen under pandemin gjorde oss fartblinda", skriver de.
De varnar för att fortsatt upplåning för skattesänkningar, bidrag och konsumtion minskar statens handlingsutrymme när nästa verkliga kris kommer och lämnar kostnaderna till framtidens skattebetalare.
Författarna gör samtidigt en tydlig åtskillnad mellan lån till konsumtion och lån till investeringar. Det kan enligt dem vara rimligt att lånefinansiera exempelvis klimatomställning och infrastruktur. Däremot ifrågasätter de att även den stora försvarsutbyggnaden ska skjutas över på framtida skattebetalare.
Huvudinvändningen riktas dock mot föreställningen att väljarna främst kan vinnas genom omedelbara förbättringar av den egna ekonomin.
"En cynisk syn på medborgarna bäddar inte för en bra politik", skriver Domeij och Heikensten och menar att politiker från båda sidor underskattar väljarnas vilja att acceptera långsiktiga och ibland kostsamma beslut.
Deras slutsats är att politiken behöver mer mod, ansvar och kunskap och mindre av försök att "köpa röster med kortsiktiga löften".