26 aug 2026 16:57

Westberg vill skrota Pensionsmyndighetens tradliv - AP7 Såfa blir enda statliga alternativet

Pensionsmyndighetens traditionella försäkring bör avvecklas och AP7 Såfa bli den enda statliga utbetalningsprodukten i premiepensionen. Det föreslår utredare Mikael Westberg i utredningen ”Traditionell eller rationell – En premiepension som kan nå målen”, målen som presenterades i förmiddags.

Förslaget innebär däremot inte att möjligheten att välja fonder på det upphandlade fondtorget försvinner. Den pensionär som vill fortsätta välja och byta fonder ska kunna göra det även under utbetalningstiden.

Bakgrunden till utredningen är att premiepensionen i dag erbjuder två statliga alternativ för den som inte själv vill välja fonder under pensionstiden: AP7 Såfa och Pensionsmyndighetens traditionella försäkring.

Pensionsgruppen ställde sig våren 2025 bakom att systemet skulle ses över. Regeringen gav Westberg i uppdrag att utvärdera hur väl fondförsäkring och traditionell försäkring fungerar under utbetalningstiden och om det verkligen finns skäl för staten att erbjuda två produkter.

Sedan den traditionella försäkringen skapades har AP7 Såfa dessutom förändrats. Såfa är numera en generationsprodukt där risken successivt sänks med stigande ålder. Skillnaden mellan de båda statliga alternativen har därmed minskat.

Westbergs slutsats är att AP7 Såfa har de egenskaper som bör krävas av statens utbetalningsprodukt medan den traditionella försäkringen inte har det.

För att tradförsäkringen ska kunna nå samma mål skulle den enligt utredningen behöva förändras på ett sätt som antingen gör den mer lik AP7 Såfa eller ger väsentligt lägre pensioner.
Utredningen vänder sig särskilt mot garantin i den traditionella försäkringen.

Garantin tvingar fram en försiktigare kapitalförvaltning och kostnaden blir enligt utredningen lägre förväntad avkastning.
Men kritiken är uttryckligen avgränsad till premiepensionen.

"Kritiken avser således inte traditionell försäkring i allmänhet", skriver utredningen och pekar särskilt på tjänstepensionen, där traditionell försäkring har en helt annan och betydligt större roll.

En viktig utgångspunkt är också att premiepensionen inte är pensionärens hela pension. Inkomstpensionen innebär ingen direkt exponering mot börsens dagsvärden utan följer i huvudsak inkomstutvecklingen, med pensionssystemets balansmekanism som säkerhetsventil.

I risksynpunkt kan den därför närmast ses som en löneindexerad obligation i den enskildes samlade pensionsportfölj. Därtill kommer för många tjänstepension och privat sparande.
Det innebär att premiepensionens marknadsrisk inte rimligen behöver bedömas som om PPM-kapitalet ensamt skulle försörja pensionären.
Tvärtom är ett av premiepensionens ursprungliga syften att ge pensionsspararen del av kapitalmarknadens avkastning och därmed möjlighet till en högre pension än om hela den allmänna pensionen följde inkomstutvecklingen.

Westberg accepterar därför att premiepensionen kan falla i värde och att utbetalningarna vissa år kan sänkas. Det är priset för möjligheten till högre långsiktig avkastning.
Den traditionella försäkringen har omkring 400 000 pensionärer och ett kapital på omkring 90 miljarder kronor.

Utredningen vill stoppa nya val av traditionell försäkring men låta dagens pensionärer ligga kvar i ett avvecklingsbestånd. De ska samtidigt få rätt att återvända till fondförsäkring.
Förslagen ska enligt utredningen träda i kraft den 1 januari 2028.

Westberg föreslår också att Pensionsmyndighetens roll renodlas. Myndigheten ska inte längre bedriva egen kapitalförvaltning för tradförsäkringen medan AP7, vars kärnuppgift är kapitalförvaltning, får ansvaret för statens enda förvalsalternativ.

Avvecklingen är dock inte okomplicerad. Ett krympande bestånd innebär stigande fasta kostnader per pensionär och kan skapa problem med illikvida investeringar.
Utredningen pekar särskilt på Pensionsmyndighetens innehav i Heimstaden Bostad och vill att myndigheten får i uppdrag att ta fram en särskild plan för hur innehavet ska hanteras under avvecklingen.

Betänkandet lämnas mindre än tre veckor före riksdagsvalet. Det blir därför inte den regering som tillsatte utredningen som självklart kommer att driva frågan vidare. Förslagen hamnar i praktiken hos den regering som tillträder efter valet och därefter hos den återuppståndna Pensionsgruppen, säkert med nya ledamöter och kanske utan liberaler vilket kan påverka dynamiken.

Någon proposition lär därför knappast vara nära förestående, trots det föreslagna ikraftträdandet 2028.