Den svenska ekonomin växlade upp ordentligt under andra kvartalet. BNP ökade med 1,6 procent jämfört med första kvartalet och med 3,3 procent jämfört med samma kvartal förra året, enligt SCB som presenterade siffror idag.
Uppgången var dessutom bred. Såväl hushållens konsumtion som exporten och de fasta bruttoinvesteringarna bidrog positivt, medan lagerinvesteringarna höll tillbaka utvecklingen.
Siffrorna stärker bilden av att den utdragna svenska lågkonjunkturen är på väg mot sitt slut. Första kvartalet minskade BNP med 0,2 procent.
Även arbetsmarknaden visar försiktiga tecken på förbättring. Antalet pågående anställningar ökade med 0,9 procent i juni jämfört med året innan, medan antalet arbetade timmar steg med 3,3 procent.
Samtidigt var antalet lediga jobb under andra kvartalet 8 procent fler än ett år tidigare, även om SCB påpekar att ökningen ligger inom den statistiska osäkerhetsmarginalen.
Sysselsättningen ökade också och arbetslösheten bland 2065-åringar sjönk till 5,1 procent i juni.
Efter flera år av inflation, räntehöjningar och pressade hushåll ser därmed allt fler av de hårda ekonomiska indikatorerna ut att peka åt samma håll: uppåt.
Men, den starkare konjunkturen har också en baksida. Om ekonomin tar fart snabbare än Riksbanken räknat med och inflationstrycket samtidigt biter sig fast minskar utrymmet för lägre räntor. I stället kan en alltför stark återhämtning på nytt väcka frågan om en räntehöjning; bra för banksparare surt för högbelånade