29 feb 2008 14:10

Orabatterad premie för husfridens skull

Alectas 40-procentiga rabatt har lett till att många företag har valt att ge sina tiotaggare med frilagd premie oförändrade premier - ofta för husfridens skull. Ett annat skäl är att många av de tjänstemän som fattar beslut om tjänstepensioner, själva upptäckt att deras egna pensionspremier skulle minska om rabatten skulle få genomslag. Påhejade av mäklarföretag och försäkringsbolag som inte vill gå miste om premieintäkter, har de svenska företagen tagit pensionskostnader långt utöver vad de är skyldiga att betala, något som gör att man kan undra om inte även vanliga ITP-kunder bör få extra kompensation nu när Alecta sänkt premierna.

När Alecta i december fattade beslut om att sänka sina premier med 40 procent innebar det att pensionskostnaderna för premiebetalande företag minskade lika mycket. Samtidigt får rabatten effekter på alla anställda med alternativ ITP/tiotaggarlösningar med koppling till Alectas frilagda premie.

Deras premier ska, enligt de vanligaste avtalen, över tiden vara kostnadsneutrala, vilket innebär att den frilagda premien till tiotaggarlösningarna i normalfallet bör minska lika mycket som Alectas frilagda premie och alltså innebära en besparing för företagen och en premieminskning för tiotaggarna.

Det här är naturligtvis något som tiotaggarna själva inte vill vara med om, även om ett antal företag och organisationer valt att köra hårt och alltså låta rabatten slå igenom och minska premien. Det gäller till exempel Ericsson, AstraZeneca, SCA och Svenskt Näringsliv.

Att låta rabatterna slå igenom är naturligtvis ingenting som försäkringsbolag och förmedlare hälsar med glädje eftersom det innebär minskade premieintäkter.

Bara några dagar efter det att Alecta meddelat sitt beslut om premierabatterna agerade försäkringsbolag och förmedlare snabbt och till synes koordinerat.

Budskapet till kundföretagen var i de allra flesta fall att försäkringsbolagen inte "per automatik" skulle tillämpa de frilagda premierna eftersom detta riskerade att försämra läget för tiotaggarna.

Länsförsäkringar, som här endast tjänar som ett exempel, skrev i ett pressmeddelande följande:

"En rabatterad premie minskar i praktiken den framtida pensionen och försämrar försäkringsskyddet, vilket är en effekt som många av våra kunder inte önskar. Vi rekommenderar därför våra kundföretag att ligga kvar med orabatterad premie för de 10-taggare som valt att placera sina pensionspremier hos Länsförsäkringar. Det innebär att vi räknar upp premierna motsvarande den 40 procentiga rabatten och att situationen blir oförändrad för 10-taggarna", säger Roger Lidberg, chef för affärsområde företag på Länsförsäkringar Liv, i pressmeddelandet.

Länsförsäkringar tillade, i likhet med sina konkurrenter, att det naturligtvis var möjligt att även räkna med rabatterad premie men det skulle företaget i så fall meddela bolaget.

Orabatterad premie

Defaultlösningen var alltså att man skulle frångå den del av avtalet med den anställde som innebär att man ska följa den frilagda premien i Alecta och istället börja räkna med en premie som inte finns i det avtal som den anställde har med företaget. De kundföretag som inte hörde av sig före ett visst datum fakturerades den orabatterade premien, något som många försäkringsbolag rekommenderade.

Det här ledde till att många företag blev förvånade över tiotaggarfakturorna i januari, eftersom de inte uppmärksammat att bolagen ville att de skulle säga till om de ville använda sig av den frilagda premien även i fortsättningen, något som skulle kunna uppfattas som en så kallad negativ avtalsbindning och vara lagstridig.

Oavsett den juridiken, är frågan om hur beslutsprocesserna gått till när företagen på mindre än en månad lyckats höja premierna för sina tiotaggare med 66 procent, utöver vad avtalet om alternativ ITP innebär.
För tydlighets skull skall påpekas att det finns många typer av tiotaggaravtal på marknaden och att det kan finnas enskilda avtal som är otydliga och öppnar för tolkning. Merparten är dock entydiga och har hittills inneburit att man följt Alectas frilagda premie både uppåt och nedåt.

- Det finns ju bara en frilagd premie och det är den som Alecta beräknar. Jag förstår inte varför ingen säger något när Alecta höjer sina premier, men när man sänker den så ska man plötsligt inte ta hänsyn till det, säger Hans Malmström pensionskonsult på Mercer med fokus på chefspensionslösningar.

Lyckosam strategi

Försäkringsbolagens strategi att hålla premierna uppe genom att fakturera orabatterad premie ser nu ut att vara lyckosam. Många företag har fattat beslut om att låta tiotaggarna få den orabatterade premien, vilket innebär en inte oväsentlig förmånsförbättring.

Räknat mellan tummen och pekfingret finns det omkring 70000 tiotaggare med en snittpremie på 70000 kr om året. Det gör en total årlig premievolym på omkring fem miljarder kr. I de flesta av storföretagen arbetar man sedan länge med premietrappor där Alectas sänkning inte får något genomslag, men trots det är majoriteten av tiotaggarlösningarna kopplade till modellen med frilagd premie, vilket gör att det kan vara 3-3,5 miljarder kr om året, som skulle kunna beröras av sänkningen. Det gör att det är minst en miljard kronor som nu kan komma att hamna i de anställdas pensionslösningar, snarare än som vinster i bolagen.

Frågan är bara hur företagen kommit fram till det beslutet.

Enligt Arne Genschou, vd på konsultföretaget Watson Wyatt i Sverige, har de företag som Watson Wyatt har uppdrag för och längre relationer med behandlat frågan på högsta nivå.

Han säger att de flesta företagen inte låter rabatten påverka den frilagda premien, men man avvaktar. Rabatten är ju uttryckligen ett beslut som avser 2008.

- Om Alecta fortsätter med rabatter eller åtminstone väsentligt annorlunda premienivå kommer man uppfatta det som att en ny premienivå etablerats. En del företag anser att den premienivå som Alecta hållit under de senaste åren inte är den långsiktiga nivån i systemet och att man därför har en förväntan att den kan komma att hamna lägre, säger han.

Frågan är då om företagen har skrivit om avtalen med de anställda, för att möjliggöra den nya premien? De får ju en premie som inte längre stämmer med avtalet.

- Hur man löst den saken formellt är en annan fråga. Men den egentliga innebörden av frilagd premie som skuggberäknats är att man skall eftersträva kostnadsneutralitet och sålunda följa utvecklingen i ITP-systemet säger Arne Genschou.

Varför ta på sig kostnaden?

Frågan är då varför företagen självmant ska ta på sig en kostnad för de anställdas pensioner som inte följer av lag eller avtal?

- Vad som är kopplat till avtal varierar och skuggberäkning är inte det enda sättet att bestämma frilagd premie. Så kallade premietrappor finns och de är inte heller huggna i sten, de kanske också behöver ses över i ljuset av en ny premienivå i ITP, säger Arne Genschou och tillägger:

- Vissa företag vill inte med de aktuella förutsättningarna nu gå fram på ett sätt som skulle uppfattas som hårt mot sina medarbetare. Därför fattar de nu ett beslut som gäller för 2008 och avvaktar vad som sker för 2009, säger han.

Alltså. Företagen vill inte äventyra relationerna till sina högst värderade medarbetare och väljer därför att kompensera. Ett problem i det sammanhanget är ju att många av dem som skapar underlag för besluten och ibland också fattar dem, har egna tiotaggarlösningar och alltså direkt är privatekonomiskt berörda.

- Det är viktigt att ändringar av pensionsplaner, särskilt där ledande befattningshavare är direkt involverade, sker på ett från vår interna pensions policy och interna instruktioner korrekt sätt. Det innebär för oss, att styrelsen och ersättningsutskottet skall ha ett tillräckligt bra underlag för att kunna ta ett medvetet beslut. Vi tycker inte att vi har ett sådant underlag och skall därför utreda vad Alectas beslut får för konsekvenser för oss, säger Michael Runnakko, vice president för compensation & benefits på SCA.

Bolagsstyrning

Sett i det perspektivet blir frågan intressant ur ett bolagsstyrningsperspektiv. Här har man ju på senare år försökt att öka transparensen om ersättningsfrågorna till ledande befattningshavare och se till att förebygga framtida skandaler genom bolagsstyrningskoden. Här finns då ett gyllene tillfälle att pröva den i praktiken mot tiotaggeriet och se om ersättningskommittéer, styrelse och bolagsledning varit informerade och haft rätt underlag för att komma till de beslut de gjort.

- Vår rekommendation har varit att frågan ska tas upp i styrelsen om ledande befattningshavare omfattas, men jag vet inte hur många som verkligen gjort det, säger Glenn Nilsson, vice vd på Max Matthiessen.

Nu hör det till saken att bolagsstyrningskoden är minst sagt trubbig för att inte säga uddlös när det gäller just pensioner, trots att de står för en mycket stor andel av företagens kostnader. Och i ersättningskommittéerna är kunskapen om pensioner begränsad, enligt Lars Otterbeck, vice ordförande i Kollegiet för svensk bolagsstyrning.

- Jag sitter i två ersättningskommittéer och jag har märkt att det här med pensioner är något som folk helt enkelt inte fattar. Man säger att lönen ska vara si eller så och incentiveprogrammet ska vara beskaffat på det ena eller andra sättet och pensionsåldern ska vara 55 år. Om man då frågar om de vet vad en sänkning från 60 till 55 år kostar i pengar har folk ingen aning, säger Lars Otterbeck.

Enligt Lars Otterbeck är det ersättningskommitté och styrelse som ska fatta beslut om ersättningarna till ledande befattningshavare, men bolagsstämman ska ändå sätta upp kriterier för hur ersättningarna ska vara utformade, även om de styrdokument som stämman beslutar om kan vara rätt urvattnade.

- Den rabattfråga som du tar upp, tror jag inte att det finns någon som varit på ännu, säger han och tillägger att det i styrelserna sällan finns några bra motvikter mot de intressen som driver pensionsfrågor på företagen, eftersom styrelsekompetensen ofta är för låg på det området.

Vad tycker aktieägarna?

Frågan är då vad aktieägarna tycker om att miljardbelopp hamnar hos anställda, snarare än ägarna, om besluten fattats utan att man ändrat de anställdas avtal utan bara av rädsla för uppror i organisationerna när tiotaggarna upptäcker effekterna av de sänkta premierna?

Elisabeth Tandan, vd för Aktiespararna, säger att man inte utrett frågan om kompensation till tiotaggarna men anser ändå att företagen bör redovisa hur man valt att hantera frågan för aktieägarna.

- Jag trycker spontant att det är rimligt att man ska redovisa kostnaden för kompensationen för ägarna, men hur den redovisningen bör göras har jag inget bra svar på nu, säger hon och tycker att den situation som nu uppkommit talar för att det är fel att ha en modell med frilagd premie där tiotaggarna blir beroende av Alectas premier.

Nu är det självklart att en 40-procentig premiereduktion riskerar att drabba anställda tiotaggare hårt. Det kan naturligtvis hävdas, vilket pensionskonsult Anders Palm gjort i Dagens Industri, att tiotaggare redan kunnat tillgodogöra sig de överskott som Alecta nu med hjälp av premiereduktioner eller rabatter delar ut till sina kundföretag. Men om det, som Arne Genschou påpekar ovan, är fråga om att Alecta nu etablerat en ny premienivå som blir bestående, så bör alla som omfattas av tiotaggarlösningar med frilagd premie tänka om och överge den modellen, ju förr dess bättre.

Ett annat argument för att inte låta rabatterna slå igenom har varit att anställda som insjuknar riskerar att få för låga ersättningar. Mot detta kan invändas att den "försäkringspremie" som företagen får betala för att undvika den risken kan bli mycket hög. Om det bara vore den risken man ville skydda sig mot så skulle man kunna kompensera de anställda som verkligen insjuknar med en "extra" ersättning. Det skulle bli betydligt billigare för företagen.

Premietrappor

Om anställda haft premietrappor skulle det här problemet aldrig ha uppstått. Och om alla skulle byta över till ITP 1 skulle problemet också vara ur världen.

Det som kan hända nu är att bara de som tjänar premiemässigt på att gå över till ITP 1 väljer att göra det. Övriga, främst de något äldre med högre löner, väljer att bli kvar i den frilagda premiemodellen, särskilt om de slipper att rabatten får fullt genomslag.

På ett filosofiskt plan bör man för övrigt ställa sig frågan om inte alla anställda som ligger kvar i den förmånsbestämda lösningen i ITP 2 också skulle ha rätt till kompensation. Deras ålderspensionspremier har ju gått ner med 40 procent, vilket bör frigöra ett visst löneutrymme.

Pensionsnyheterna Analys nr 3/08