7 nov 2016 12:50

Utredning vill höja skatten på finanssektorn med 7 miljarder

Idag överlämnade utredningen om skatt på finansiella transaktioner sitt betänkande till regeringen.

Utredningen föreslår, precis som Pensionsnyheterna kunde avslöja redan i september, att finansiella företag som erbjuder momsbefriade tjänster ska påföras en extra skatt för att kompensera för den momsfrihet man har till följd av EU-direktiv som undantar till exempel bank- och försäkringstjänster från mervärdesskatt.

Utredningen föreslår därför att en extra skatt ska tas ut på löneunderlaget i de verksamheter där man har momsbefriad verksamhet. I de fall då verksamheten är blandad ska man dela upp underlaget och i den del som avser arbete utfört i momsbefriad sektor ska arbetsgivaravgifterna höjas med 15 procentenheter.

Det här skulle enligt utredningen ge extra skatteintäkter på i storleksordningen 3,7-7,0 miljarder kr om året och utredningen skriver ”sannolikt i den övre delen av intervallet”.
Utredningen bedömer att den nya skatten kan komma att få konsekvenser både på löner för anställda i sektorn och för priserna på finansiella tjänster.
”Skatten bedöms till en väsentlig del komma att övervältras på priserna på finansiella tjänster. Sannolikt kommer den också, till en del, att övervältras på löntagarna i den finansiella sektorn. Övervältring på lönerna blir svårare ju högre skatten är eftersom lönerna i den finansiella sektorn inte kan vara lägre än på de anställdas olika alternativarbetsmarknader om det ska gå att behålla och rekrytera arbetskraft.”

Det betyder i klartext att det inte går att sänka lönerna för att kompensera för skatterna eftersom de anställda i sektorn då skulle flytta till andra verksamheter.

Utredningen har också försökt räkna ut hur mycket skatten kan komma att påverka priserna om förslaget inte skulle slå mot lönesättningen och kommer fram till att banktjänster kan bli 3,1 procent högre och försäkringstjänsterna 3,7 procent högre, räknat i 2018 års penningvärde.
Skulle skatten istället slå bara mot lönerna handlar det om att dessa behöver sänkas med 11 procent, för att resultaten skulle förbli neutrala i förhållande till läget innan.

Utredningen noterar även att det finns risk för att producenterna väljer att flytta ut produktionen av tjänsterna till andra länder där man inte har motsvarande skatt, som för övrigt annars bara har en motsvarighet i Danmark. Den skatten, lønsumsavgiften, drabbar dock inte enbart finansiella företag men tas ut med en särskild metod för finansiella tjänster.
Så här skriver utredningen om riskerna med utflyttning av tjänster.

”För beskattningsbara personer som till stor del producerar finansiella tjänster kan det bli fördelaktigt att importera finansiella tjänster och använda dem som insatsprodukter i stället för att låta dem ingå som ett led i den egna produktionen. Därtill får privatpersoner, ifall skatten leder till högre priser, anledning att överväga att importera finansiella tjänster eller, om de befinner sig i andra EU-länder, avstå ifrån att importera finansiella tjänster från Sverige.”

Enligt utredningen ska skatten kunna införas den 1 januari 2018.