30 okt 2009 10:55

Sustainability Report 2009: Sverige lågriskland i EU-rapport

De närmaste 50 åren kommer befolkningen i EU att fortsätta att bli allt äldre och det får effekter på medlemsländernas statsfinanser och den ekonomiska hållbarheten. Sverige tillhör dock det fåtal länder inom EU som förväntas klara omställningen någorlunda bra. Det visar EU-kommissionens rapport Sustainability Report 2009.

Så som den ekonomiska politiken ser ut i EU-länderna i dag så kommer samhällets åldersrelaterade kostnader att ha ökat med i genomsnitt 4,3 procent av BNP till 2060 från dagens nivå på drygt 23 procent. Kostnadsökningen kommer enligt Sustainability Report 2009 till största delen att komma från pensioner samt sjuk- och hälsovård.

Rapporten är en uppföljning av en liknande rapport från 2006 och vad det verkar har framtiden inte blivit ljusare. Finanskrisen kommer, efter vad det ser ut i dag, att öka samhällets åldersrelaterade kostnader under överskådlig framtid. I rapporten används tre scenarion för den ekonomiska utvecklingen efter krisen.

Två av de tre alternativen ger en högre kostnad än vad den skulle varit utan finanskrisen, det tredje scenariot visar en neutral utveckling.
Det mest pessimistiska antagandet, som går ut på att tillväxttakten blir permanent försämrad på grund av finanskrisen, väntas öka pensionskostnaderna med 1,4 procent av BNP och samtliga åldersrelaterade kostnader med 2,0 procent jämfört med en helt neutral utveckling om 50 år.

Det mindre pessimistiska scenariot, där tillväxttappet blivit återhämtat om tio år, ger en ökning av pensionskostnaderna med 0,9 procent och åldersrelaterade kostnader med 1,4 procent.

Räcker inte

Även om den rådande ekonomiska lågkonjunkturen har spätt på problemen, så räcker det inte med en allmän återhämtning för att klara de problem som EU-länderna står inför, varnar rapportens författare.

De närmaste 50 åren väntas medellivslängden i EU-länderna öka med i genomsnitt 7 år för kvinnor och 8,5 år för män. Samtidigt väntas det genomsnittliga barnafödandet öka från 1,5 barn per kvinna till 1,6, alltså fortfarande långt under den nivå på 2,1 barn per kvinna där befolkningen är oförändrad. Invandring till EU väntas dämpa effekterna av den åldrande befolkningen något, men inte i tillräcklig grad för att motverka dem helt. 2007 uppgick antalet personer i EU som var över 65 år till 25 procent av de i åldrarna 15 till 64 år. 2060 väntas motsvarande siffra vara 54 procent.

Om den ekonomiska politiken inte ändras kommer pensions-kostnaderna att öka markant i de flesta av EU:s medlemsländer. Detta på grund av den väntade demografiska utvecklingen. Det är inte bara så att färre kommer att vara i arbetande ålder, pensionärerna kommer också att leva längre, vilket ytterligare ökar på kostnaderna. Den snabbast växande ålderskategorin de kommande åren kommer gruppen ”mycket gamla” att vara, det vill säga människor över 80 år.

Många förbereder sig

Många länder har dock redan börjat förbereda sig för de väntade problemen, ofta genom att höja pensionsåldern och göra det svårare för folk att bli förtidspensionärer. Många reformerar också pensionssystemen så att en allt mindre del av den totala pensionen kommer ur de offentliga pensionssystemen. Trots det väntas kostnaderna för de offentliga pensionssystemen öka med 2,3 procent av BNP till 2060, från dagens kostnad på 10,2 procent av BNP. Till det kommer ökade offentliga utgifter för sjuk- och hälsovård.

Sverige är bland de länder som enligt rapporten har bäst chanser att klara sig någotsånär lindrigt undan. Tillsammans med Bulgarien, Estland, Finland och Danmark har Sverige relativt starka statsfinanser trots lågkonjunkturen, dessutom har länderna genomfört pensionsreformer ganska nyligen. I samtliga dessa länder utom Finland väntas också kostnaderna för den åldrande befolkningen hålla sig under EU-genomsnittet många år framöver och dessa fyra länder kategoriseras i rapporten som ”Low Long-Term Risk Countries”.

Sverige har inte helt klarat av att nå en hållbar utveckling i de offentliga finanserna när man räknar med de ökade kostnaderna för pensioner och äldrevård i framtiden. Men det är inte så väldigt långt ifrån. Enligt EU-rapporten har Sverige ett ”sustainability gap” på 1,4 procent av BNP, det är betydligt lägre än EU-genomsnittet som är 6,5 procent. Det betyder att statsfinanserna måste stärkas med 1,4 procent långsiktigt för att utvecklingen ska vara hållbar. För att uppnå det måste utgifterna minska, inkomsterna öka eller välfärdssystemet göras om så att de åldersrelaterade kostnaderna minskar.

Statsskulden inget problem

Den största orsaken till underskottet är att befolkningen blir äldre och de kostnader som hör till det, framför allt vårdkostnader. Pensionerna uppskattas däremot inte bli något stort problem för de offentliga finanserna.

Statsskulden, som skapar problem för flera andra länder, är efter vad det verkar inte något bekymmer att tala om för Sverige. Statsskulden uppgår i år till 44 procent av BNP och beräknas öka till 48 procent nästa år. Statsskulderna är dock under EU-ländernas genomsnitt. Dessutom har landet betydande tillgångar. Slutsatsen i rapporten blir att så länge Sverige får behålla sunda statsfinanser som visar överskott så är det låg risk för problem med den långsiktiga ekonomiska hållbarheten också på lång sikt.

Ur Pensionsnyheterna Analys nr 10 2009